Skogsbacken 23-27 i Storskogen.
De flesta av Förvaltarens kulturmärkta hus ligger i Storskogen. Bostadsområdet uppfördes på 50-talet och var den första stadsdelen som Förvaltaren byggde från grunden. Det var moderna, funktionella bostäder av hög kvalitet som i dag ses som ett dokument över en tidsepok.
När Storskogen började byggas 1950 hade det länge varit brist på bostäder. Barnfamiljer som tidigare trängt ihop sig i en tvåa fick nu chans till en rymlig trea. Alla lägenheter i Storskogen hade dessutom toalett och dusch, en lyx som många gamla lägenheter vid den tiden saknade.
– Vid andra världskrigets slut 1945 tog byggandet fart, berättar byggnadsantikvarie Vicki Wenander. Idealet var folkhemmet, det jämlika samhället där alla bodde bra.
Genomtänkta bostäder
Man utnyttjade bostadsytorna bättre än tidigare, med färre döda ytor som stora hallar och korridorer.
– Anledningen var att man ville tillhandahålla en god bostad till en rimlig hyra. Bort med ”finrummet” som inte användes och in med platsbyggda garderober och överskåp, för att ta vara på all yta. Allt var genomtänkt.
Ett exempel på det är stjärnhusen i Storskogen. De är byggda på ett sätt som ger många lägenheter per trapphus. Trappa och hiss är en stor kostnad i ett bygge, så det var ett sätt att bygga fler lägenheter till en mindre kostnad.
– På 50-talet byggde man fortfarande med de tidigare generationernas materialkvalitéer och hantverksutförande, säger Vicki Wenander. Det var så otroligt välbyggt, allt var av trä och tegel. Sedan kom 60-talet och då pressade vi på för att bli av med trångboddheten som fortfarande var ett stort problem och började kompromissa med kvalitén.
Så renoveras ett q-märkt hus
I höstas påbörjades arbetet med att renovera vår q-märkta fastighet Vargen 2 i Storskogen. Att huset är q-märkt innebär att fastigheten bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde och att man därför måste visa extra mycket hänsyn när man vill göra förändringar.
De u-formade 50-talshusen som sträcker sig från Friluftsvägen 4–26 över till Skogsbacken 13–33 är mer än redo för en renovering. I slutet av 90-talet gjordes ett stambyte då även badrummen renoverades, men nu behöver husen lite mer omtanke och ett större helhetsgrepp kommer tas. Det första som åtgärdas nu är renovering av balkonger, fönster och entrédörrar.
– Eftersom huset är q-märkt behöver vi genomföra vissa moment av renoveringen på andra sätt än vi vanligtvis gör, berättar projektledare Payam Hakemivala. Vi byter till exempel inte ut fönster eller entrédörrar utan renoverar dem i stället varsamt så de behåller sin ursprungliga karaktär.
Inte alla gamla hus har en märkning
Det finns många byggnader som inte är kulturhistoriskt klassade. Det betyder dock inte att de saknar kulturvärden.
– Det kan bero på flera olika saker att ett hus inte har någon märkning, förklarar Vicki Wenander.
En anledning kan vara att det inte har gjorts någon inventering, men det kan också vara så att inventeringen gjordes när huset var nästan nybyggt.
– Jag som jobbar med de här frågorna kan förundras över hur mina kollegor som jobbade på 70-talet inte bedömde att en del hus hade höga kulturvärden, säger Vicki. Men på 70-talet var husen från 50-talet nästan nya och man såg på dem med andra ögon.
Även om en byggnad har inventerats tidigare och fått en klassificering kan den klassificeringen ändras om en ny inventering görs.
– Det kan då antingen bli en högre eller lägre klassning, beroende på hur vi ser på byggnaden i dag.
Q-märkt, q-märkt och k-märkt – vad är skillnaden?
Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett område eller en byggnad får användas. Bestämmelsen innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden. Ett stort Q innebär inget rivningsförbud. Stora Q är alltså inte en strängare variant av lilla q, utan en helt annan typ av bestämmelse.
Ett litet q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras genom skyddsbestämmelser som står på plankartan. Det kan till exempel vara rivningsförbud eller att den befintliga utformningen och detaljer ska bibehållas.
Ett litet k betecknar att byggnaden har kulturhistoriska värden som ska tas till vara och att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas när ändringar görs. Det kan till exempel anges vilken kulör en byggnad ska målas i eller hur fönstren ska se ut. Det kan inte innebära krav på att originaldetaljer bevaras, men de kan styra hur detaljerna får se ut om de ändras.
Källa: stadsmuseet.stockholm.se
|