När en rabatt ser lite vild ut eller löv får ligga kvar i ett hörn är det lätt att tänka att den borde “städas upp”. Men under ytan pågår ett arbete som är avgörande för både växter, insekter och människor.
– Man odlar egentligen inte växter. Man odlar jorden, säger trädgårdsmästare Daniel Lindberg.

Daniel och hans kollegor har ett tydligt fokus på att utveckla gårdarna så att de gynnar både boende och biologisk mångfald. I jorden finns ett myller av maskar, svampar, bakterier och insekter som bryter ner löv och döda växter. Det blir till näring, gör jorden luftig och näringsrik och hjälper rötterna att ta upp vatten. Därför får löv ibland ligga kvar och buskar klipps inte alltid ner helt.

– Det är därför vi heller inte använder kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, förklarar Daniel. Vi flisar det vi beskär och lägger tillbaka som näring i rabatterna, helst där det vuxit från början.

Mer än bara prydligt

En rabatt som är perfekt för pollinatörer är inte alltid den mest färgsprakande.
– Många vill ha klatschiga sommarblommor, ler Daniel. Men de är ofta resurskrävande och drivs upp med konstgödsel. Vi har i stället gått över till fler perenner där det är möjligt.

Perenner är växter som återkommer år efter år. De kräver mindre vatten och mindre skötsel än traditionella sommarblommor – och ger stabilare livsmiljöer över tid.

Fjärilsrabatten vid Ridvägen i Rissne är ett konkret exempel. Där har vi planterat blommor som ger mycket mat åt fjärilar och bin, och växter där fjärilar kan lägga sina ägg. Det gör rabatten till både matplats och uppväxtmiljö, utan att fokus bara ligger på prydnad för oss människor.

Solitärbin behöver sandiga miljöer för att kunna lägga ägg. Andra arter är beroende av död ved. Ett exempel på en sådan faunadepå finns längs gångvägen mellan Hallonbergen och Ör mot Golfängarna.
– Vi måste våga ha lite stökiga hörn som skogsdungar, hög­stubbar och död ved, säger Daniel. Annars försvinner boplatserna för insekter, pollinatörer och smådjur.

Gården är en del av stadens ekosystem

Förvaltarens alla gårdar gör därmed större skillnad än man kan tro.
– De fungerar som migrationskorridorer, alltså som vägar mellan olika grönområden. Tambin kan flyga långt, men många solitärbin klarar bara korta sträckor. När våra gårdar ligger nära varandra får de lättare att ta sig vidare.

En innergård är alltså inte isolerad, utan en del av ett större ekologiskt nätverk. Varje plantering, buskage och sparad skogsplätt bidrar.

Samtidigt finns det utmaningar i en tätbebyggd kommun som Sundbyberg. I våra mer centrala områden är ytorna begränsade, och alla gårdar har inte plats för större planteringar eller ängar. Att anlägga en äng är dessutom mer komplext än att bara sluta klippa gräset – den kräver planering och tid för att etablera sig.

– Det är en utmaning att skapa en yta för biologisk mångfald som också ser bra ut direkt, säger Daniel. Den typen av miljöer tar tid.
Men på sikt är det mer hållbart, både ekologiskt och ekonomiskt.

Så kan du hjälpa livet på gården

Fimpar, snus och plast bryts ner mycket långsamt. De sprids med vind och vatten och hamnar i jorden, där de kan skada maskar och andra organismer som håller marken frisk. Skräp kan också direkt skada eller döda insekter och smådjur.

– Många tänker nog inte på att nyttiga insekter faktiskt dör av nedskräpning, säger Daniel. Som hyresgäst kan du enkelt bidra till en bättre miljö genom att inte skräpa ner.

Att skräpet slängs i papperskorgarna är därmed inte bara en fråga om trivsel, utan ett konkret sätt att skydda den biologiska mångfalden. Av samma anledning ska du heller inte slänga ut blomjord på gården eftersom den kan innehålla skadedjur och skada livet i jorden.

Skötsel med plats för liv

Biologisk mångfald handlar inte om att låta allt växa fritt. Det handlar om medvetna val: vad som planteras, vad som sparas och hur gården sköts – och används.
– Vi försöker hitta balansen mellan naturens behov och en gård som människor trivs och mår bra på, säger Daniel.